30 januari 2014

Naturbukett i Januari

Redan förra året funderade jag på att varje månad fotografera en bukett med växter från naturen, som en litet minne från varje månad under hela året. Inget märkvärdigt och stort, just bara det man kan hitta på vägen till brevlådan eller vid en runda på tomten. I bilderna vill jag kunna följa årstidens växlingar och hur naturen presenterar sig under vinter, vår, sommar och höst.

Nu i januari, alldeles efter nyår hade ingen snö fallit och det var inte svårt att samla ihop till en liten minibukett. Tallris, lingonris och vintergröna blad från fingerborgsblomman. Spireans torra spiror är fina och en liten lärkkotte fick också plats.


Ligger snön tung hela februari blir det en rolig utmaning att hitta något till februaribuketten. Men kvistar och torra fröställningar kan vara nog så vackert, hasseln brukar ha fått hängen och alträden kanske blommar! Man får se.


26 januari 2014

Tulpaner i regnbågens färger

Idag har det äntligen varit ljust ute och en blek januarisol försökte ta sig genom molntäcket. Ljuset så här års är vitt och alla färger blir klara och krispiga. 


Jag längtar efter färg! Och de färgblandade tulpanbuketterna som säljs överallt är en ynnest att få köpa med hem. Med rejält nedkortade stjälkar får de sällskapa med några tazetter, blåbärsris och torra kvistar från alträdet i en bred vas.




Runt foten mossa som blivit kvar från adventsljusstakarna och långa rankor kunde stora krukan med murgröna dela med sig av.


Alkottarna är tacksamma. Fina till nästa all ting. Tog en bukett grenar med mig hem som blåst ner från höga träd utmed stranden.


Tulpanerna är av olika sorter och kommer att växa olika fort. Man får hålla efter dem som ränner i väg. Den lilla tazetten sprider härlig doft.




Ha en riktigt skön kväll.


23 januari 2014

Gäster runt fågelbordet

Nu är det dags får årets fågelräkning. Från i morgon bitti den 24 januari till måndag den 27 räknas det för fullt runt sveriges fågelbord. Det är Sveriges Ornitologiska förening som håller i det hela och här är länken om man vill vara med Fåglar inpå knuten

Vanligast de senaste åren har talgoxen varit och tillsammans med blåmesen dyker de alltid upp vid vårt eget fågelbord. Andra fågelarter har inte alls varit lika vanliga och därför känns det roligare att ge dem lite utrymme i ett blogginlägg.

 
Bergfink
 För några år sedan dök en flock bergfinkar upp vid fågelbordet. De var tydligen bara på genomresa för de stannade några få dagar. Jag såg dem aldrig uppe vid fågelbordet utan på marken nedanför där de pickade spill från middagsbordet ovanför. Det här året hade vi satt upp en traditionell kärve av havre och kanske var det just det som lockade bergfinkarna. Bergfinkens föda består framförallt av just frön.

Svartmes
Den av fågelbordets nykomlingar som jag är allra gladast över är svartmesen. Den dök upp för några år sedan och har återkommit troget sen dess. Svartmesen är vår minsta mesart, bara runt 11 cm och den är lika orädd och tuff som mesar brukar vara. Den är lätt att känna igen på den vita randen på baksidan av huvudet som syns så tydligt på bilden. Sommartid häckar den i bohål och holkar, gärna nära marken. Sätter man upp holkar på gamla stubbar i marknivå, gärna undanskymt och buskigt, kanske man kan få den att stanna över sommaren.

Nötskrika
Helt plötsligt flyr alla småfåglar upp träden och nötskrikan tar för sig vid fågelbordet. Kanske inte så roligt att den skrämmer bort de mindre fåglarna men den är själv skygg och tar vad den vill ha och sticker sedan iväg för att mumsa i fred i någon trädgren. Därför brukar jag tycka att den är ok. Oavsett vad, är nötskrikan en otroligt vacker fågel med sitt nästan gammalrosa bröst och vackra detaljer på vingarna.

Steglits
En fågel som tycks ha ökat i antal men som ännu inte besökt oss i Bergslagen är steglitsen. Nu är steglisten en fågel som helst håller sig till kulturbygderna och granskogarna i västra Västmanland är nog inte vad den gillar egentligen. Men dyker den upp vid fågelbordet är den lätt att känna igen med sin färgrika och vackra fjäderdräkt. Den är så fin att man förr i världen höll den som burfågel. Inte skoj!

Stenknäck
En mycket sällsynt gäst har varit stenknäcken, så sällsynt att jag bara fått besök av den vid ett enda tillfälle. Dyker den upp syns den med en gång. Den är större än många andra fåglar vid fågelbordet och den kraftiga näbben är karaktäristisk. Färgerna är tydliga och de vita vingbanden brukar synas bättre än på bilden.

Grönfink
Några fåglar återkommer alltid, som grönfinken! Med sin jämna olivgröna fjäderdräkt är den lätt att känna igen.

Gulsparv
Gulsparven har vi också haft på besök flera gånger. Denna gulspräckliga lilla fröätare går gärna på marken och pickar.

Grönsiska
Grönsiskan kan vara lite svår att skilja från gulsparven men är mycket mindre och gråare. Färgen är inte lika gul som hos gulsparven, mer åt det olivgröna hållet och på vingarna syns ljusare breda band.

Domherre

Domherren är väl ändå fågelbordets Rolls-Royce? Här är en fågel som kan locka vem som helst att trycka näsan mot fönstret i beundran. Inte undra på att den dykt upp på julkort sen slutet av 1800-talet. Att ha med den här bland fåglar som inte är så vanliga är kanske för att domherren är vanligare på julkorten än kring vårt fågelbord. Det är en ganska skygg fågel och sommartid håller den sig väl gömd i barrskogen. Men man blir lika lycklig varje gång den dyker upp vintertid. 

*****

Man vill ju gärna locka så många arter som möjligt och det säkraste sättet är att erbjuda många olika sorters foder. Vanlig fröblandning förståss, men jag blandar upp den med en större mängd solrosfrön som tycks höra till favoritfödan. Jordnötter i separat fodermatare, talgbollar och kokosnötter hör till standardmaten hos oss. De små svarta nigerfröna sägs locka steglitsar och siskor speciellt. Till de fröna behövs en specialautomat. Ibland skaffar jag också fröblandingar med majs, torkade bär och larver. Allt efter principen "ju fler matalternativ, ju fler fågelarter". Viktigt tror jag också att det är att alternera med olika typer av utfodringställen. Traditionellt fågelbord, foderautomater, markbrickor. Och att placera dem på lite olika höjder och olika ställen i trädgården. Somliga fåglar är skygga och vill helst hitta sin mat på ett undanskymt och säkert ställe.

Man får inte glömma att flera fåglar helst äter från marken. Därför har jag brukat sprida ut fågelmat runt husknutarna. Man får vara lite sparsam dock eftersom det också kan locka råttor! Nåväl, råttorna kommer ändå för att äta rester som fallit ner från fågelbordet och så länge som det är fråga om skogsmöss - som hos oss - är de lika välkomna som fåglarna.

Fler fina bilder på vinterfåglar kan du hitta här Vinterfåglar inpå knuten



PS
Eftersom jag inte fotat några fåglar själv är alla bilder från WikiCommons.

6 januari 2014

Trädgårdsåret 2013 Del II

God fortsättning på 2014!

Ganska skönt väder idag. En liten gnutta blå himmel kunde skymtas i molntäcket. Men fortfarande plusgrader. Härligt att vara ute i trädgården och dona!

Nu är helgerna över och i morgon börjar nya året på riktigt och det är hög tid skriva några rader om senare delen av trädgårdsåret 2013, juli till december.

*****

I juli månad bor vi i Bergslagen och middagarna på uteplatsen vid stranden hör till höjdpunkterna.

Middag!

Runt omkring prunkar det och till och med kirskålen är vacker! Jag plockar den på vägen till brevlådan och den passar i stora buketter att sätta på trappan eller på något bord. Men när den är utblommad åker den i soporna. Vågar inte lägga den i komposten. Även om den är vacker vill jag nog inte ha den i trädgården.

Kirskålens blommor är ljuvliga

Diskhanddukar på tork på köksaltanen.

Handdukar på tork

Månadsskiftet juli - augusti och en härlig semesterresa i södra Sverige, där vi kajkade runt och hälsade på goda vänner och släktingar. Resan rymde också flera trädgårdsbesök. Första anhalt Capellagården på Öland. 

Capellagården på Öland har en fin handelsträdgård

Utanför Växjö är numera Ulf Nordfjells berömda Linnéträdgård placerad. Den kändes lite ödslig även om läget var vackert vid en sjö. Men den kan tänka sig tillbaka till den trevliga trängseln på Chelsea Flowershow där den fick guldmedalj när det begav sig.

Ulf Nordfjells vinnande Linnéträdgård

Långt, långt tidigare anlades den här lilla trädgården utmed gaveln på Carl von Linnés födelsehus i Råshult. Gammaldags växter fint placerade runt en cirkel med formklippt buxbom.

Fin plantering på Linne´s Råshult

Formklippt så det förslår är också den berömda vyn från Norrvikens Trädgårdar. En glad överraskning. Trodde det skulle vara bortglömt och utelämnat men det var mycket sevärt.

Norrvikens Trädgårdar

Besök fick också Ystad. En fantastiskt fin trädgårdsstad. De gamla korsvirkeshusen bildade fin bakgrund till många gammaldags växter.

Stockrosor i Ystad

Ibland överträffar naturen människan när det gäller design. På den här klapperstensstranden på Getterön utanför Varberg växte strandrågen i stora ruggar. De stålgrå bladen var så otroligt vackra till de runda stenarna och de krypande enarna såg ut att vara tuktade av människohand. Verkligen vackert!

Vackra tuvor av strandråg

September och åter i Stockholm och Bergianska trädgården fick ett besök. Så mycket fint det finns för höstplanteringarna! Prakttidlösa hör till favoriterna.

Prakttidlösa på Bergianska

På landet finns det fortfarande en hel del fint och de kyligare septembernätterna gör bladverket på pelargonen 'Trudy' vinrött. Snygg tillsammans med blommande dill.

Pelargonen 'Trudy' och krondill

Dags också för liten kryddskörd. Malört, rosmarin och salvia. Bordsskivan till utemöbeln som vi köpt på Grytthyttans skifferverk gillar vi skarpt!

Kryddskörd! Malört, rosmarin och salvia

I september börjar asparna bekänna färg. En gammal bänk har befolkats med underbara mossor och lavar och när asplövet landar på den grå mosaiken bildas ett naturens konstverk.

Flammande asplöv

2013 kommer inte att gå till historien som något svampår. Lite kantareller hittade vi på vanliga stället men de räckte inte till mer än några middagar. I svampkorgen hamnar annat fint att ta med hem. Roströda blad från mjölke och vitmossa som sattes i kruka.

Höströda blad från mjölke och vitmossa i kruka

Mossa, granris och djupröda blad från olvon fick bli ett litet stilleben. Att ta vad man hittar i skog och mark i stället för att köpa känns bra!

Vinröda blad från olvon tillsammans med grön mossa

Ved har vi så vi kan gödsla med och mycket går åt under vinterhalvåret. Men ved är inte bara till att elda upp. Ved är vackert också och årets vedstapel står så att den syns från många håll i trädgården.

Vedtrave

Oktober och åter i Stockholm. Den japanska lönnen förnekar sig inte och ställer troget till ett flammande skådespel varje höst. 

Sprakande höstfärg hos japansk lönn

Efter sommaren känns det roligt att plantera nytt i korgen vid entrén. Klassisk och enkelt är min melodi och julros tillsammans med vit ljung kan man inte misslyckas med.

Julros och vit ljung. Enkelt och tidlöst.

Oktober är en hamstringsmånad. Så mycket svamp blev det som sagt inte men fjolårets torkade trumpetsvamp fick bli substitut. Vackraste kottarna kommer från lärkträdet tycker jag och kastanjer plockar jag varje år. Uppställda vid köksfönstret har man lite natur på burk att njuta av.

Kottar av lärk, torkad trumpetsvamp och kastanjer. Natur på burk!

Kratta som vansinnig ska man inte göra har man lärt. Låt i stället löven förmultna och bidra med näring till jorden. Men lövräfsning är också vilsamt och kontemplativt. Jag älskar att kratta!

Jag älskar att kratta!

November och första frosten dekorerar murgrönan med krispiga vita kanter. Men snön och det riktiga vintervädret lyste med sin frånvaro. 

De vackert formade bladen hos murgröna

December är julmarknadsmånad och ett obligatoriskt besök på Zetas Trädgård. 

Julmarknad Zetas Trädgård

Det lider mot jul och inomhus dekorerar jag med brunt. Pepparkaksbrunt, kanelbrunt, hasselnötsbrunt. Brunt är med sanning en julfärg! Läderremmar runt näverkrukan och pinjekotte som jag plockat hos en släkting i Las Vegas.

Vit julstjärna, tallris och pinjekotte. Jultoner i brunt.

Kände för lite folklore i år. Och tallris! Varför använder vi inte det mer? Är snyggt till nästan vad som helst faktiskt. Lasvegaskotte och Ingrid Marie fick sällskapa.

Folklorejul. Dalaband, tallris och äpplen.


Så var trädgårdsåret till ända. 

Nu är det januari och utanför mitt fönster har det börjat regna. Härligt att kunna tänka tillbaka på ett fint natur- och trädgårdsår 2013!

Tack för att du kikade in här. Välkommen tillbaka!