Nobel nunneört

Jag skrev för några dagar sedan om vårliga marktäckare. Kanske jag skulle ha nämnt sibirisk nunneört då också? Men den kan bli upp mot halvmetern hög och man tänker kanske inte på den som en marktäckare trots att den snabbt kan täcka stora ytor där den trivs. 

Sibiriska nunneörten bär ju på en känd historia med anknytning till Linné så den kanske gör sig bäst i ett eget inlägg i alla fall. Karin Berglund beskriver historien om hur den kom till Sverige i sin fina och trevliga bok "Jag tänker på Linné. Han som såg allt".

Sibirisk nunneört (Corydalis nobilis)

Linné hade fått ett herbarieexemplar av löjtnantshjärta och kunde utifrån den torra pressade växten klassificera den och ge den namnet Fumaria spectabilis. Men han ville förståss se ett levande exemplar av denna blomsterlyra som han också kallade den och skrev till en vän som var stationerad i Sibirien och bad om frön. Den 22 april 1765 anländer fröna till Linné och ett par år senare blommar den för första gången. 

Men det var inget löjtnantshjärta utan en sibirisk nunneört! "Jag får fördraga mig med eländet" skriver Linné. Nunneörten och löjtnantshjärtat kan, särskilt när de är unga, likna varandra så ett misstag måste ha begåtts under fröinsamlandet. 

Men Linné tyckte ändå att misstaget var vackert och döpte den till Corydalis nobilis. Artepitetet betyder ju nobel eller ädel och Linné spådde att den skulle få en lysande framtid som trädgårdsväxt.

Den dyker sällan upp i förslag till rabatter eller planteringar. Dels vissnar den som de flesta Corydalis ner när den blommat och dels sprider den sig ganska ohämmat. I Uppsalas och Stockholms parker lär den finnas ganska ymnigt. Men i ett woodland eller i en vildare del av en trädgård är den vacker. Ståtlig och frodig är den och jag kan nog hålla med om att artepitetet nobilis passar den perfekt.

Källa

• Berglund, Karin (2007), Jag tänker på Linné. Han som såg allt. Albert Bonniers Förlag

Vårliga marktäckare

Om man är lite generös när man säger marktäckare och räknar in allt som gladeligen sprider sig och täcker stora ytor finns det så mycket att glädjas åt så här års.

Outstanding som vårliga marktäckare är ju både vårstjärna och scilla. De sprider sig till stora mattor om de trivs och de gör de ofta under träd och buskar där marken under sommaren är bar. Då får fröerna gro i lugn och ro. De små förplantorna ser ut som tunna grässtrån och man måste vara försiktig om man vill ha dem kvar. 

Vårstrjärna (Chionodoxa siehei)

 Så här års finns vårstjärna och scilla i stort sett i varje trädgård. Finast tycker jag den blå vårstjärnan är med vit mitt!

Scilla (Scilla sibirica)

 Den här underbara scillamattan finns under de höga träden i Observatorielunden i Stockholm.

Luktviol (Viola odorata)

Inte fullt lika invasiv men fin som marktäckare där den trivs är lukviolen. Den tittar fram så fort solen värmer marken. Den sprider sig med utlöpare och frön och slår sig ner i både gräsmattan och i fogar, springor och andra oländiga ställen. 

Vitsippa (Anemone nemorosa)

Vitsippan måste ändå vara en favorit och borde användas som marktäckare i trädgårdar betydligt oftare. Det finns många namnsorter men den rena arten bildar de bästa mattorna. Är man observant kan man se att det kan finnas stora sjok av vitsippor som kanske avviker något från varandra. Då kan man se var gränserna går mellan olika kloner.

Hålnunneört (Corydalis cava)

Hålnunneörten, som också kallas skånsk nunneört täcker kanske inte marken helt men den sprider sig och bildar glesa mattor. Tillsammans med vårstjärna är den otroligt fin!

Svalört (Ranunculus ficaria)  (Foto: Odla.nu)

 En annan favorit är svalört. Den ser ut som små mininäckrosor och bladen kan snabbt täcka marken under buskar i halvskuggigt läge. I min egen trädgård växer den där funkiorna sen kommer att slå ut. Svalörten hör till de där växterna som kan få vilken lövsamling som helst att se färgglad ut.

Pestskråp (Petasites hybridus)

Den modige, som har ordentligt med utrymme, kanske vågar ta in pestskråp i trädgården. Den kan ta stora områden i besittning men jag tycker den är läcker, när de smutsrosa blommorna slår ut innan bladen hunnit bli stora. 

Det som är så fint med de här marktäckarna är att de är tidiga och att de får den vårskräpiga marken att se helt ok ut när de tittar upp bland torkade löv, kvistar och grenar. Många av dem vissnar ner och lämnar plats i perennplanteringen åt det som komma skall i maj och juni! Och när buskar och träd släpper ut sina blad då har vårmarktäckarna redan lämnat scenen.

Vårspaning

Den här underbart solvarma dagen lockade till vårspaning. Den här gången i min systers trädgård!

I perennrabatten blommade blåsippan och utmed husväggen var kejsarkronorna redan lårhöga. Snart slår blommorna ut i både gult och orange.

I perennrabatten stod också libbstickan. Vårpigg rackare visade det sig! Jag har läst att libbstickan förr planterades vid ingången till bostaden för att hålla oknytt på avstånd. Som krydda är den kanske mer stålig än god. Kan ibland kännas lite frän i smaken tycker jag.  

I kökslandet låg rabarbern på lut och de skrynkliga bladen pressar sig fram ur de mahognyröda höljena så fort det blir varmt i solen.

Och en stunds vila måste det ju bli på stenbänken i solen. Kan man komma över gatkantsten i granit och hittar några runda stenar som fundament, är det en lätt sak att fixa en sån här bänk. Den ser nästan ut som den kom från familjen Flinta men varm och skön att sitta på blir den i solvärmen.

Vedtrave för djuren

I Bergslagen låg snön fortfarande kvar i spridda vita fält och sjön var istäckt. Men vädret var varmt och det smälte så man kunde se det. 

På en större tomt blir det en hel del annat än bara grävning och plantering.  Att röja och ta ner trän för att öppna upp och släppa in ljus och sol hör till det ständigt pågående.

Av några mindre björkar fick det förra helgen bli en vedtrave.

Den här veden är inte tänkt för spisen. Därför är den inte kluven (det är finare med de hela kubbarna!) och ligger staplad direkt på den fuktiga marken. 

Den är tänkt som en fin avskärmning mot skogen och som ett kommande tillhåll för allehanda småkryp. Långsamt kommer veden att förmultna och under resans gång kommer det förhoppningsvis att bosätta sig olika insekter och kanske möss, ödlor eller någon fågel. Lite à la nyckelpigehotellet som Pernilla Månsson Colt gjorde i förra veckans Trädgårdsfredag på TV, fast i lite större format!

Vacker lövmatta

På flera av visningarna under våren presenterades lökväxter och vårblommor mot en fond av vissna fjolårslöv.  Bland annat på Trädgårdsföreningens utställning visade Hannu Sarenström vackra mattor av vårblom tillsammans med eklöv och grenar.  

Hannu Sarenström visade eklöv på Trädgårdsföreningen (Foto: Sylvia Svensson, Odla.nu)

På "Nordiska Trädgårdar" fanns också prasslande löv i flera montrar. Både lönnlöv och löv av ek.

Och vissna löv som sällskap till vårblommor.

I Drottningholms Slottsparks monter, där det också visades otroligt vackra rockokoklänningar i siden, stack alla vårblommor fram ur en tjock matta av eklöv. Man kunde nästan föreställa sig fraset av sidenkjolar när damerna långsamt skred genom parken.

Eklöv för sidenkjolar att prassla i.

Vill man inspireras av detta är ek nästan bäst tycker jag. De förmultnar sakta och blir buckliga och luftiga när de torkar. Lönnlöv är också fina, men förmultningen sätts snabbt igång om det är fuktigt. 

Även om man vill behålla löven så vill man ju ta bort skräp och kvistar i trädgården på våren. Men om man krattar när det blåser lite fladdrar de finare löven iväg och skräp och kvistar kan samlas upp ändå.

Boklöv, som också är ett fint alternativ, förmultnar inte så snabbt och är dessutom vackra redan när de vissnade sitter kvar på buskarna.

Boklöv på häck

Så småningom börjar ju alla löv att förmultna och kanske är det då de gör största nyttan. Det blir fin humus till fromma för växtligheten! Under lövtäcket i hörnor och fuktiga vrår samlas snabbt maskar, gråsuggor och andra kryp som hjälper till med nedbrytningen. 

Björklöv på vår gräsmatta

Platta björklöv blåser inte iväg så lätt och får ligga kvar på gräsmattan till våren. Efter första turen med gräsklipparen syns de inte längre! 

De enda löv man bör ta bort från gräsmattan på hösten har jag märkt är den tjocka och kanske blöta filten av löv från frukträden. Asplöv är inte heller någon höjdare. De förmultnar mycket långsamt och kan kväva gräset om de ligger kvar på marken.

Vårprimula i eklöv

Men innan löven har hunnit förmultna kan vi glädjas över att det blir så otroligt fint att låta dem samsas med lökar och vårblommor. Ser inte de små primulorna gosiga ut nerbäddade i eklövsmattan och är det inte en sympatiskt trend? Fint, lättskött och nyttigt!

Klassiker att sitta på

Vill man hitta sig en lugn vrå i trädgården, sjunka ner med en bra bok och en tekopp, kan man inte sitta skönare än i en traditionell däckstol med fotpall.

(Foto: Stockamöllan)

Få tänker kanske på att det är svenska Stockamöllans däckstol som kan kallas för däckstolarnas urmoder. Redan på 1920-talet köpte företaget en patent från USA och 1924 såldes stolen bland annat till Amerikalinjens lyxkryssare "Gripsholm". Däckstolar finns i alla möjliga fabrikat, men det är just den här stolen som är ursprunget till däckstolar i Sverige.

En annan stolmodell som är svensk i grund och botten är "Viken" från Berga Form.

Stolen "Viken" från Berga Form (Foto: Ulla Bärg)

Gunilla Norin ritade denna välkända stol 1983 och om det är någon teakstol i världen som har kopierats så  mycket, är det denna modell. En riktig Viken-stol har en fantastisk finish och är till stor del limfogad.

Superkvalitet är det också på möbeln från Carl Malmsten. Han lär ha ritat den på 40 - 50-talet nån gång, till sin egna lantsälle i Bergshamra.

(Foto: Bukowskis)

Mina föräldrar köpte en grupp i början av 60-talet som kärleksfullt har oljats varje år och som nu står hemma hos oss. 

Jag är lite osäker på om modellen säljs fortfarande. Jag har sett den på Carl Malmsten-butiken tidigare år, men den fanns inte med på deras hemsida. Men den dyker upp på både blocket och på auktioner ibland. Är den välskött är det är bra köp!

Inget är väl så klassiskt som fåtöljen A2 från Gryhyttans Stålmöbler som fabrikens ägare Artur Lindqvist ritade till Stockholmsutställingen 1930. Här sitter man skönt med härligt gung i sitsen.

Sen 1946 har också trädgårdsmöbler tillverkats på Knäred Werkstads Aktiebolag. Stolar och bort "Holmsund" lär vara från den tiden. Lite billigare än Gryhyttans, men med precis samma härliga gung. Ett bra alternativ om man vill ha tidstroget till ett funkishus. Holmsund-stolar köpte vi själva till vårt hus från 40-talet.

***

Jag funderade på om det fanns några nyskapade trämöbler att skriva om och kom då att tänka på den här möbeln som bland annat visades på mässan. Den ritades 2007 av Gabriella Gustafson och Mattias Ståhlbom.

Enkel rakt-upp-och-ner-design men med omsorg om detaljer och funktion. Och framför allt produceras den via IOU i samverkan med föreninge X-Con i "syfte att ge människor i utanförskap en utbildning och möjlighet till arbete!" En möbeltillverkning med dubbelt syfte alltså! Kanske en ny klassiker?

(Foto: TAF Arkitektkontor)

Men det nytillverkas också en hel del enligt gammal fason. Den här fina soffan utställd på "Nordiska Trädgårdar" föll mig verkligen i smaken. Skön var den att sitta på också. Och till en soffa kan man ju bjuda in till sällskap i tedrickandet!

Länkar:

www.stockamollan.eu

www.bergaform.se

www.grythyttan.net

www.kwa.se

www.tafarkitektkontor.se

Naturlig trädgård

Om du har följt min blogg ett tag så har du säkert märkt att jag gärna skriver om trädgård OCH natur.

För mig är naturen en stor inspirationskälla. Att använda inhemska vilda växter tillsammans med odlade och att ha svenska naturtyper som utgångspunkt kan ge precis lika många kickar som en traditionell och en aldrig så välskött trädgård. Men likväl, en naturlig trädgård kan också se välskött ut!

Det finns inte många trädgårdsböcker skrivna med de här utgångspunkterna men Susanna Rosén har i alla fall skrivit "Naturlig trädgård"! Tack för det Susanna.

Det är en bok, berättar hon som ligger henne alldeles särskilt varmt om hjärtat. Boken kan vara svår att få tag på men jag såg den faktiskt på Åhléns bokrea!

Ämnet, naturlig trädgård är kanske inte glödhett på bokmarknaden. När Lotte Möllers bok "Trädgårdens natur" gavs ut 1992 var den en av de första som skrevs där naturen berördes i trädgårdssammanhang i Sverige. Man trodde kanske att det skulle vara startskottet på en flod av böcker i ämnet, men Susanna är fortfarande ganska ensam om att ha skrivit om detta på senare tid.

Vill man läsa vidare finns trots allt lite utländsk litteratur. Susanna tipsar om "Planting the Natural Garden" av Piet Oudolf och Henk Gerritsen. Beth Chatto har skrivit två böcker om "The Dry Garden" och "The Dump Garden", också användbara enligt Susanna.

Känns ämnet smalt? Jag tror inte det behöver vara det för en av de röda trådarna i Susannas bok är just att det går att blanda vilt och tamt. Det är inte fråga om antingen eller utan både och! Att låta också de vilda växterna få plats i trädgården ger ju oss ett ännu större urval!

Böcker i detta inlägg

• Rosén, Susanna (2006), Naturlig trädgård, Prisma
• Möller, Lotte (1992), Trädgårdens natur, Albert Bonniers förlag
• Chatto, Beth (1998), The Dry Garden, Orion
• Chatto, Beth (1998), The Dump Garden, Orion
• Oudolf, Piet och Gerritsen, Henk (2003), Planting the Natural Garden, Timber Press

Stuvsta Trädgård

I snart hundra år har det funnits handelsträdgård i Stuvsta. Idag ägs och drivs den av samma familj som haft den sen 50-talet. Det är härligt att ha en handelsträdgård på gångavstånd, som mål för en promenad eller att slinka in till om något behöver skaffas.

När jag senast var där blev det ett botaniserande bland krukväxterna, utan något egentligt behov utom att få gotta sig i sparkande färger och mönster. Håll till godo!

Trädgårdsnäringen omsätter enorma summor varje år. Plantagen med 35 butiker omsätter 1 100 miljoner (2009) och flera stora byggkedjor har trädgårdsavdelningar. IKEA lär testa trädgårdskoncept i Tyskland för att sen etablera trädgårdsavdelningar på varuhusen i Sverige. Och efterfrågan tycks bara öka! 

Trots att branschen växer starkt finns det fortfarande ett stort antal handelsträdgårdar som är privatägda. Det finns ofta en avspänd självklarhet hos dessa mindre handlare. De har sin erfarenhet och sitt kunnande att vila mot och de orkar stå emot moden och trender. Det blir varken flashigt eller överdrivet.

Jag hoppas att de stora kedjorna och deras möjlighet att pressa priserna inte på sikt ska slå ut våra små och familjeägda handelsträdgårdar. Att närhandla ligger ju i tiden och att ha en lokal handlare inpå knuten är vad alla trädgårdsidkare borde ha!

Länk till Stuvsta Trädgård www.stuvstatradgard.se